FREDAG OCH KÄNNINGAR
Nu är det fredag igen.
Vi ska fira Björns brorsdotter som fyller 7 år nästa vecka. Så det ska bli en supermysig kväll!
Jag brukar vakna flera gånger varje natt. Dels för att gå på toa 2-4 gånger men också av ingen anledning. Jag har ju vaknat vid 02.00-03.00 och sedan fått äta lite eller bara sitta uppe tills jag kan sova igen.
I natt vid 04.00 såg jag att jag blödde lite. Så..det kanske börjar hända lite nu? Ni behöver inte oroa er. Har pratat med förlossningen och de tycker att det låter normalt. Man kan blöda lite när det börjar bli dags. Och det är ju toppen om bebisen hade tänkt att komma i tid, vilket är i morgon. Jag kunde såklart inte somna om, utan åt lite frukost och kikade runt på nätet. Min vän Linnea är gravid precis en vecka mer än mig, och hon kunde inte heller sova. Så vi spelade Wordfeud och tjattrade.
I dag är planen att vila så mycket jag kan. Jag känner att jag behöver det. Äta mycket också. Ta ett varmt bad och sedan göra mig i ordning för i kväll.
PS. Min katt är förövrigt jävligt gullig. Hon hoppar upp i vagnen från fönsterbrädan. Vagnen är inte låst så när hon hoppar glider hon lite framåt hela tiden. Det ser faktiskt skitkul ut. Annars ligger hon i spjälsängen. Eller som här om dagen när vi hade dörren till barnrummet öppet. Då hade hon lagt sig på skötbädden.
Gulle-Izzie.
Vi ska fira Björns brorsdotter som fyller 7 år nästa vecka. Så det ska bli en supermysig kväll!
Jag brukar vakna flera gånger varje natt. Dels för att gå på toa 2-4 gånger men också av ingen anledning. Jag har ju vaknat vid 02.00-03.00 och sedan fått äta lite eller bara sitta uppe tills jag kan sova igen.
I natt vid 04.00 såg jag att jag blödde lite. Så..det kanske börjar hända lite nu? Ni behöver inte oroa er. Har pratat med förlossningen och de tycker att det låter normalt. Man kan blöda lite när det börjar bli dags. Och det är ju toppen om bebisen hade tänkt att komma i tid, vilket är i morgon. Jag kunde såklart inte somna om, utan åt lite frukost och kikade runt på nätet. Min vän Linnea är gravid precis en vecka mer än mig, och hon kunde inte heller sova. Så vi spelade Wordfeud och tjattrade.
I dag är planen att vila så mycket jag kan. Jag känner att jag behöver det. Äta mycket också. Ta ett varmt bad och sedan göra mig i ordning för i kväll.
PS. Min katt är förövrigt jävligt gullig. Hon hoppar upp i vagnen från fönsterbrädan. Vagnen är inte låst så när hon hoppar glider hon lite framåt hela tiden. Det ser faktiskt skitkul ut. Annars ligger hon i spjälsängen. Eller som här om dagen när vi hade dörren till barnrummet öppet. Då hade hon lagt sig på skötbädden.
Gulle-Izzie.
I DAG ÄR DET TORSDAG
2 dagar kvar till beräknad födsel.
Hade lite molande värk igår på kvällen och har känt ett tryck nedåt. Annars är allt som vanligt!
I dag har jag slagit in julklappar. Jag har köpt nästan alla. Började redan i augusti. Känns som om jag kommer att ha en del annat i tankarna snart. Jag vill lägga ner energi och tanke med varje paket och då är det bara att planera. Jag tycker om julen mer och mer. Och jag tycker inte bara man ska sucka bort den. Jag vill inte det i alla fall. Jag vill inte att man bara köper någon skit och så har man något att ge bort. Förra julen var den bästa någonsin, och jag hoppas och tror nästan den här kommer överträffa allt. Jag har även hunnit göra några julkort också innan orken tog slut.
Snart kommer B hem från jobbet, då ska vi åka och handla en födelsedagspresent.
Jag och magen fotad av Annika
Hade lite molande värk igår på kvällen och har känt ett tryck nedåt. Annars är allt som vanligt!
I dag har jag slagit in julklappar. Jag har köpt nästan alla. Började redan i augusti. Känns som om jag kommer att ha en del annat i tankarna snart. Jag vill lägga ner energi och tanke med varje paket och då är det bara att planera. Jag tycker om julen mer och mer. Och jag tycker inte bara man ska sucka bort den. Jag vill inte det i alla fall. Jag vill inte att man bara köper någon skit och så har man något att ge bort. Förra julen var den bästa någonsin, och jag hoppas och tror nästan den här kommer överträffa allt. Jag har även hunnit göra några julkort också innan orken tog slut.
Snart kommer B hem från jobbet, då ska vi åka och handla en födelsedagspresent.
Era gissningar på när barnet kommer! (vågar redan nu stryka dagens datum)
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
12 november - Fia
13 november – Elin (blivande faster)
14 november - Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november – Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november – Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
21 november – Annika, Anna, Stella H
22 november – Britta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november Maddox
24 november - Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november – Lina, Wysteriia
27 november - Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november - Ellinor
Jag och magen fotad av Annika
ULTRALJUD OCH FÖRVÄNTNINGAR
I dag var jag på sista undersökningen på Huddinge sjukhus. Någon form av läkare/ultraljudsspecialist gjorde ett ultraljud och kollade tillväxten. Allt såg bra ut! Han visade när barnet låg och snuttade. Sedan kollade han fostervattensmängd och flödet i navelsträngen. Genomsnittet för hur stora barn är när de föds är ca 3500 g tror jag. Och vår lilla loppa vägde 3900 g nu. Så det är ju kanon! Nu väntar vi bara på att hon ska vilja komma ut också.
Som jag redan tagit upp tidigare så kommenterar ju folk alltid ens graviditet. Att man har väldigt stor eller väldigt liten mage. Sällan något mellanting, utan "Oj vad stor" eller "Oj vad liten". Märkligt. Det finns ju andra uttryck.
På senare tid har alla grannar börjat kommentera. De man aldrig sett eller pratat med. På ca 1,5 vecka har sex stycken kommenterat. Det är ju kul att folk är trevliga. Men ibland blir det så svårt. Oftast säger de "Ja, men nu är det väl dags snart?" oavsett hur lång tid det är kvar. Jag brukar svara "Ja, den 19:e är det beräknat till". Men sen känns det som om jag förväntas fortsätta konversationen. De liksom tittar på magen fortfarande fast man har börjat gå. Så då vet jag inte vad jag ska säga. Blir oftast ett "Såå...det hoppas vi på.." och något över snett leende.
I går sa en granne att hon trodde att jag redan fått åka in. Hon tyckte bestämt att man såg på mig att det verkligen var dags nu. Ska tillägga att hon är en vanlig medelåldersdam som inte jobbar med detta. Hon undrade om jag inte hade ricinolja hemma. Det är alltså en olja som enligt en myt sägs sätta igång förlossningen. Vad den egentligen gör är att göra magen väldigt dålig så man får springa på toa och därav krampar magen. Det känns alltså som om "något händer" i magen. Men det är liksom tarmarna som fuckar upp. Jag svarade bara att jag inte hade det. Självklart längtar vi tills vårt barn är här, men vem säger att jag är desperat att sätta igång något? Klart väntan är lång. Men man blir också inpräntad från första graviditetsveckan att "Slutet kommer bli sååå jobbigt". Och att man kommer ligga helt desperat och bara vilja sätta igång skiten någon gång. Klart man är ivrig, speciellt när man vet att det kan hända när som helst. Men alla är ju faktiskt inte desperata familjeliv(.se)-morsor som sitter på forum dagarna i ända och följer tips om olika "komma igång"-röror, hallonbladste, sex (minst tre satser sperma, man kan alltid spara i kylen som någon skrev), tvätta fönster, springa i trappor och andra saker.
Men vi får väl se när jag gått över tiden tio dagar...kanske förvandlas? :)
Gammal bild på mig iklädd föreställningskläder. Kanske blir jag så här desperat?
Som jag redan tagit upp tidigare så kommenterar ju folk alltid ens graviditet. Att man har väldigt stor eller väldigt liten mage. Sällan något mellanting, utan "Oj vad stor" eller "Oj vad liten". Märkligt. Det finns ju andra uttryck.
På senare tid har alla grannar börjat kommentera. De man aldrig sett eller pratat med. På ca 1,5 vecka har sex stycken kommenterat. Det är ju kul att folk är trevliga. Men ibland blir det så svårt. Oftast säger de "Ja, men nu är det väl dags snart?" oavsett hur lång tid det är kvar. Jag brukar svara "Ja, den 19:e är det beräknat till". Men sen känns det som om jag förväntas fortsätta konversationen. De liksom tittar på magen fortfarande fast man har börjat gå. Så då vet jag inte vad jag ska säga. Blir oftast ett "Såå...det hoppas vi på.." och något över snett leende.
I går sa en granne att hon trodde att jag redan fått åka in. Hon tyckte bestämt att man såg på mig att det verkligen var dags nu. Ska tillägga att hon är en vanlig medelåldersdam som inte jobbar med detta. Hon undrade om jag inte hade ricinolja hemma. Det är alltså en olja som enligt en myt sägs sätta igång förlossningen. Vad den egentligen gör är att göra magen väldigt dålig så man får springa på toa och därav krampar magen. Det känns alltså som om "något händer" i magen. Men det är liksom tarmarna som fuckar upp. Jag svarade bara att jag inte hade det. Självklart längtar vi tills vårt barn är här, men vem säger att jag är desperat att sätta igång något? Klart väntan är lång. Men man blir också inpräntad från första graviditetsveckan att "Slutet kommer bli sååå jobbigt". Och att man kommer ligga helt desperat och bara vilja sätta igång skiten någon gång. Klart man är ivrig, speciellt när man vet att det kan hända när som helst. Men alla är ju faktiskt inte desperata familjeliv(.se)-morsor som sitter på forum dagarna i ända och följer tips om olika "komma igång"-röror, hallonbladste, sex (minst tre satser sperma, man kan alltid spara i kylen som någon skrev), tvätta fönster, springa i trappor och andra saker.
Men vi får väl se när jag gått över tiden tio dagar...kanske förvandlas? :)
Gammal bild på mig iklädd föreställningskläder. Kanske blir jag så här desperat?
VECKA 40
I söndags gick jag in i vecka 40. Och beräknad födsel är på nu på lördag.
Mina tankar: Ju längre tiden går desto längre tid tar det, känns det som. Nu väntar precis alla på att vi ska säga att det är på gång. Grannarna tittar frågande på magen "Snart är det väl dags?". Nu träffar man människor "för sista" gången innan man får barnet. Samtidigt så kommer andra tankar. Är allt okej där inne? Tänk om något inte står rätt till? Lite som i början när man läste om allt som kan hända innan vecka 12. Nu är ju barnet klart där inne. Tänk om det ändå inte går vägen. För det är ju helt overkligt. Att vi har gjort en liten människa som ligger i min mage och som vi faktiskt ska få träffa snart. Det låter ju absurt. Kommer det att få inträffa? Man vågar knappt tro att det är sant. Det låter ju för bra för att få vara sant.
Som jag har skrivit så har jag till och från haft molande värk. Men under kortare perioder. Jag blir mest vaksam på natten. För när vi båda är vakna så kan man ju bara nämna att man har sådär ont just nu. På natten ligger "ansvaret" på mig. Jag måste känna själv när det blir för mycket. Och då överväga att väcka Björn. Inte direkt någon stor grej men det känns så dramatiskt.
Jag är fortfarande tröttare än vanligt. Och jag äter mer också. Om det är ett tecken eller inte får vi väl se. På tisdag ska vi till barnmorskan igen, det ska bli skönt att kolla så allt är okej.
Mina tankar: Ju längre tiden går desto längre tid tar det, känns det som. Nu väntar precis alla på att vi ska säga att det är på gång. Grannarna tittar frågande på magen "Snart är det väl dags?". Nu träffar man människor "för sista" gången innan man får barnet. Samtidigt så kommer andra tankar. Är allt okej där inne? Tänk om något inte står rätt till? Lite som i början när man läste om allt som kan hända innan vecka 12. Nu är ju barnet klart där inne. Tänk om det ändå inte går vägen. För det är ju helt overkligt. Att vi har gjort en liten människa som ligger i min mage och som vi faktiskt ska få träffa snart. Det låter ju absurt. Kommer det att få inträffa? Man vågar knappt tro att det är sant. Det låter ju för bra för att få vara sant.
Som jag har skrivit så har jag till och från haft molande värk. Men under kortare perioder. Jag blir mest vaksam på natten. För när vi båda är vakna så kan man ju bara nämna att man har sådär ont just nu. På natten ligger "ansvaret" på mig. Jag måste känna själv när det blir för mycket. Och då överväga att väcka Björn. Inte direkt någon stor grej men det känns så dramatiskt.
Jag är fortfarande tröttare än vanligt. Och jag äter mer också. Om det är ett tecken eller inte får vi väl se. På tisdag ska vi till barnmorskan igen, det ska bli skönt att kolla så allt är okej.
Bebis: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Mamma: Många kvinnor känner sig uppgivna och trötta på graviditeten när den är fullgången. Man vill bara att barnet ska komma ut. Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
UNDERSÖKNINGAR HELA DAGEN
Vad som skulle vara ett litet rutinbesök hos barnmorskan i morse resulterade i att jag kom hem nu. Kvart i fyra på eftermiddagen.
Vi berättade att rörelserna minskat och barnmorskan ringde till förlossningen för att rådgöra. De ville att vi skulle komma in till specialistmödravården på Huddinge sjukhus. Så vi kollade det vanliga hos barnmorskan. Alltså urinprov, järnvärde, hjärtljud,mått och läget. Allt såg bra ut. Järnvärdet var på väg upp så det var inte anledningen till min plötsliga trötthetskoma. Men barnmorskan sa att tröttheten och att jag har blivit hungrigare tyder på att det är på gång. Vi har ett möte bokat nästa tisdag om barnet inte har kommit, men hon trodde själv inte att det skulle dröja så långt. Men nu ska vi inte dra för stora växlar av det. Jag menar, hon gjorde ingen sådan undersökning av livmodertappen eller något. Utan hon baserade det på hur jag känt mig med molande värk och liknande. Och jag kan ju lika gärna tolka min värk som att den är ganska kraftig fast den egentligen inte var det.
Jag blev lite rädd ett ögonblick när vi var på väg till Huddinge. Shit. Tänk om det är något? Tänk om de måste snitta mig? Men jag lugnade mig snabbt. Jag tycker faktiskt inte att jag varit särskilt hönsig.
När vi kom dit så fick jag ligga med CTG, då kollade de bebisens hjärta. Låg med det i kanske en halvtimme. Allt såg fint ut. Sedan fick vi träffa en läkare och en student. Hon gjorde ett ultraljud och kände på magen. Studenten kände också och var så himla försiktig och snäll. Jag tror att han var lite nervös. Men duktig! På ultraljudet såg vi ingenting. Alltså, barnet är så stort nu att det jag typ uppfattade var hjärtat som slog. Allt såg bra ut även där.
Men hon bokade in mig på ett ultraljud i morgon bitti hos några ultraljudsspecialister, som ska kolla tillväxten vad jag förstår det som. Så i morgon vet jag med säkerhet om allt är helt bra. Men det bådar gott.
Kom ut snart bebis! Vi längtar efter dig. Foto: Annika Svenmarck
Vi berättade att rörelserna minskat och barnmorskan ringde till förlossningen för att rådgöra. De ville att vi skulle komma in till specialistmödravården på Huddinge sjukhus. Så vi kollade det vanliga hos barnmorskan. Alltså urinprov, järnvärde, hjärtljud,mått och läget. Allt såg bra ut. Järnvärdet var på väg upp så det var inte anledningen till min plötsliga trötthetskoma. Men barnmorskan sa att tröttheten och att jag har blivit hungrigare tyder på att det är på gång. Vi har ett möte bokat nästa tisdag om barnet inte har kommit, men hon trodde själv inte att det skulle dröja så långt. Men nu ska vi inte dra för stora växlar av det. Jag menar, hon gjorde ingen sådan undersökning av livmodertappen eller något. Utan hon baserade det på hur jag känt mig med molande värk och liknande. Och jag kan ju lika gärna tolka min värk som att den är ganska kraftig fast den egentligen inte var det.
Jag blev lite rädd ett ögonblick när vi var på väg till Huddinge. Shit. Tänk om det är något? Tänk om de måste snitta mig? Men jag lugnade mig snabbt. Jag tycker faktiskt inte att jag varit särskilt hönsig.
När vi kom dit så fick jag ligga med CTG, då kollade de bebisens hjärta. Låg med det i kanske en halvtimme. Allt såg fint ut. Sedan fick vi träffa en läkare och en student. Hon gjorde ett ultraljud och kände på magen. Studenten kände också och var så himla försiktig och snäll. Jag tror att han var lite nervös. Men duktig! På ultraljudet såg vi ingenting. Alltså, barnet är så stort nu att det jag typ uppfattade var hjärtat som slog. Allt såg bra ut även där.
Men hon bokade in mig på ett ultraljud i morgon bitti hos några ultraljudsspecialister, som ska kolla tillväxten vad jag förstår det som. Så i morgon vet jag med säkerhet om allt är helt bra. Men det bådar gott.
Kom ut snart bebis! Vi längtar efter dig. Foto: Annika Svenmarck
BARNMORSKAN, GISSNINGAR OCH TRÖTTHET
Min favoritbild av de som Annika tog på mig för några veckor sedan.
Hej!
I går var jag tröttare än tröttast. Funderar på om järnvärdet går ner trots att jag äter järntabletter varje dag och försöker att dricka blutsaft också. Får se snart! Ska iväg till barnmorskan om en timme. Är lite orolig faktiskt. Som ni kanske vet så har jag haft en riktig ninja i magen. Det har stundtals sett ut som en tsunamivåg på magen när bebisen har förflyttat sig. Men de senaste dagarna har det känts mindre. Jag känner barnet varje dag flera gånger, men det känns som om barnet är lite "slött". Ska bli skönt att fråga barnmorskan i dag. Jag är inte särskilt hönsig men blir ändå orolig.
Trots den brutala tröttheten i går så blev en del saker gjorda i alla fall.
Vi fick en ny spis installerad! Den andra kändes så gammal och sliten. Nu har vi en med induktionshäll. Vilket gör att det går så himla mycket snabbare att laga mat!
Får testa ut vilka kastruller och stekpannor som funkar bara. Vi har sjukt mycket sånt, så jag hoppas att de mesta passar! Sedan blev våra fönster putsade. Jag vet att det sägs att man ska göra det själv om man vill sätta igång förlossningen. Men i min värld funkar det lika bra att betala någon för att göra det!
Men jag dammsög, tvättade och lagade mat i alla fall. Och såg till att barnvagnens däck blev pumpade.
På kvällen drack vi glögg!
Era gissningar på när barnet kommer!
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
12 november - Fia
13 november – Elin (blivande faster)
14 november - Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november – Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november – Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
21 november – Annika, Anna
22 november – Britta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november Maddox
24 november - Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november - Lina
27 november - Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november - Ellinor
LÖRDAG
Nä, ingen bebis ännu!
I går åt vi god middag och slökollade på Idol. Det är så jag gillar mina fredagskvällar. Lite fredagsmys och ta det lugnt med sambon i soffan.
I dag är det städning som står på schemat. Får sätta mig ner hela tiden för att ta igen mig. Klarar av att stå i fem minuter ungefär. Just nu har jag en superjobbig känsla dessutom. Det känns verkligen som om jag inte får luft. Vi vädrar och jag tar djupa andetag men känner mig helt snurrig och får stundtals lite panik faktiskt. Men när bebis är på gång så brukar man ju snarare känna att det är lättare att andas? Och magen har verkligen åkt ner de senaste dagarna, det syns.
I går åt vi god middag och slökollade på Idol. Det är så jag gillar mina fredagskvällar. Lite fredagsmys och ta det lugnt med sambon i soffan.
I dag är det städning som står på schemat. Får sätta mig ner hela tiden för att ta igen mig. Klarar av att stå i fem minuter ungefär. Just nu har jag en superjobbig känsla dessutom. Det känns verkligen som om jag inte får luft. Vi vädrar och jag tar djupa andetag men känner mig helt snurrig och får stundtals lite panik faktiskt. Men när bebis är på gång så brukar man ju snarare känna att det är lättare att andas? Och magen har verkligen åkt ner de senaste dagarna, det syns.
Era gissningar på när barnet kommer!
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
12 november - Fia
13 november – Elin (blivande faster)
14 november - Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november – Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november – Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
21 november – Annika, Anna
22 november – Britta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november Maddox
24 november - Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november - Lina
27 november - Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november - Ellinor
8 DAGAR KVAR
Jaja, nu blir det mycket graviditetssnack i bloggen. Men jag vet att några av er uppskattar det i alla fall.
I går kände jag mig helt trött i hela kroppen, trots bra sömn. Och jag proppade i mig mat trots att jag inte var särskilt hungrig eller sugen. I dag känner jag samma sak. Jag tolkar det som att kroppen förbereder sig!
Det gick hyfsat bra att sova i natt, gick upp 3-4 gånger. Sista gången runt fem så fick jag världens molande värk. Tänkte att om det sätter igång snart så hinner jag ju kanske föda 11/11-11. Men nu har jag gett upp hoppet :) En förlossning för en förstagångsföderska brukar ta ett dygn. Fast jag bryr mig inte direkt om datumet, bara det sker snart! Har ändå ungefär en vecka till beräknad födsel.
Vill ni vara med och gissa när barnet kommer?
Här kommer listan med gissningar.
I går kände jag mig helt trött i hela kroppen, trots bra sömn. Och jag proppade i mig mat trots att jag inte var särskilt hungrig eller sugen. I dag känner jag samma sak. Jag tolkar det som att kroppen förbereder sig!
Det gick hyfsat bra att sova i natt, gick upp 3-4 gånger. Sista gången runt fem så fick jag världens molande värk. Tänkte att om det sätter igång snart så hinner jag ju kanske föda 11/11-11. Men nu har jag gett upp hoppet :) En förlossning för en förstagångsföderska brukar ta ett dygn. Fast jag bryr mig inte direkt om datumet, bara det sker snart! Har ändå ungefär en vecka till beräknad födsel.
Vill ni vara med och gissa när barnet kommer?
Här kommer listan med gissningar.
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
12 november - Fia
13 november – Elin (blivande faster)
14 november - Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november – Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november – Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
21 november – Annika, Anna
22 november – Britta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november Maddox
24 november - Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november - Lina
27 november - Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november - Ellinor
BEBISGISSNINGAR
Annika fotade mig.
Här är era gissningar!
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
12 november - Fia
13 november – Elin (blivande faster)
14 november - Adeline
17 november – Johanna, Caroline
18 november – Johannes , Sophia, Jessica
17 november - Maria Fransson
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
23 november Maddox
22 november – Britta, Christofer (Blivande farbror)24 november - Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november - Lina
27 november - Pysseliten
28 november - Ellinor
SNART SÅ!
Hej fina vänner!
Ingen bebis än så länge. I går hade vi inget internet här hemma så jag kunde inte uppdatera. Det känns som om ni börjar tolka tecken nu..;)
I går var vi på middag hos Björns tjejkompis, supertrevligt! Hade molande värk hela tiden så det kändes lovande. Jag har sovit bra i natt men känner mig helt död i kroppen, ska lägga mig och vila strax. Måste bara äta lite till. Har inte varit hungrig alls men känner i hela kroppen att jag måste äta..typ allt! Alltså jag menar..typ knäckebröd med mjukost var helt sjukt gott. Yogurt och flingor, en glutenfri muffin..ALLT! Jag försöker vara positivt och ser den här oprovocerande tröttheten och att kroppen skriker efter mat som ett tecken på att kroppen vill att jag förbereder mig. Man kan väl ändå hoppas?
Mina senaste dagar i Iphone-bilder.
Sambon fyllde 29 år. Glutenfria kanel och äpppel-muffin och chockladmuffin.
Gräddtårta med vanilj och hallon och chockladtårta med chockladmuffin och hallonkräm.
Jag och sambon blev båda lite krassliga i veckan. Så vi har spenderat tiden i soffan framför Carlifornication och Wordfeud.
Men en skogspromenad i solnedgången gjorde gott. DIF-himmel ju!
Ingen bebis än så länge. I går hade vi inget internet här hemma så jag kunde inte uppdatera. Det känns som om ni börjar tolka tecken nu..;)
I går var vi på middag hos Björns tjejkompis, supertrevligt! Hade molande värk hela tiden så det kändes lovande. Jag har sovit bra i natt men känner mig helt död i kroppen, ska lägga mig och vila strax. Måste bara äta lite till. Har inte varit hungrig alls men känner i hela kroppen att jag måste äta..typ allt! Alltså jag menar..typ knäckebröd med mjukost var helt sjukt gott. Yogurt och flingor, en glutenfri muffin..ALLT! Jag försöker vara positivt och ser den här oprovocerande tröttheten och att kroppen skriker efter mat som ett tecken på att kroppen vill att jag förbereder mig. Man kan väl ändå hoppas?
Mina senaste dagar i Iphone-bilder.
Sambon fyllde 29 år. Glutenfria kanel och äpppel-muffin och chockladmuffin.
Gräddtårta med vanilj och hallon och chockladtårta med chockladmuffin och hallonkräm.
Jag och sambon blev båda lite krassliga i veckan. Så vi har spenderat tiden i soffan framför Carlifornication och Wordfeud.
Men en skogspromenad i solnedgången gjorde gott. DIF-himmel ju!
VECKA 39
Jag är ju alltid lite seg med dessa inlägg, men i söndags gick jag in i vecka 39.
Mina tankar: Alla är så förväntansfulla. Vi är så många som längtar efter det här barnet. Jag räknar med att barnet kommer sent nu. Jag vet inte varför. Kanske för att det känns så overkligt att det skulle komma nu eller om två veckor. Vi har fortfarande lite saker kvar. Ska tvätta vagnen, sätta i bilbarnstolen och tvätta lite kläder till. Dessutom borde jag verkligen packa BB-väskan nu. Det här ska vi fixa i veckan.
Jag mår bra. Det är himla tungt nu. När det ilar eller gör ont så blir man extra vaksam, är något på gång?
Jag svettas som en dåre också. Har svårt att få sömn. Är fortfarande inte särskilt orolig för förlossningen. Förväntansfull bara. Lite nervös kanske. Tänk att vi ska ha ett barn ihop. Som kommer växa upp här hos oss, och med våra vänner och familjer.
Något jag har märkt den senaste tiden är att jag är fruktansvärt kaffesugen. Jag slutade dricka kaffe tidigt i graviditeten, så jag har väl varit helt kaffefri i ungefär 8 månader kanske. Det är svårt för en sån kaffeberoende person som mig. Men nu på slutet känns det så svårt. Vill bara ta en espresso, stark som in i helvete. Ja jag vet att man får dricka måttliga mängder kaffe under graviditeten. Men jag vill inte att mitt barn ska påverkas så mycket av koffeinet. Jag lägger ingen värdering alls i det, utan det är bara mitt val. Jag dricker läsk till exempel.
Mina tankar: Alla är så förväntansfulla. Vi är så många som längtar efter det här barnet. Jag räknar med att barnet kommer sent nu. Jag vet inte varför. Kanske för att det känns så overkligt att det skulle komma nu eller om två veckor. Vi har fortfarande lite saker kvar. Ska tvätta vagnen, sätta i bilbarnstolen och tvätta lite kläder till. Dessutom borde jag verkligen packa BB-väskan nu. Det här ska vi fixa i veckan.
Jag mår bra. Det är himla tungt nu. När det ilar eller gör ont så blir man extra vaksam, är något på gång?
Jag svettas som en dåre också. Har svårt att få sömn. Är fortfarande inte särskilt orolig för förlossningen. Förväntansfull bara. Lite nervös kanske. Tänk att vi ska ha ett barn ihop. Som kommer växa upp här hos oss, och med våra vänner och familjer.
Något jag har märkt den senaste tiden är att jag är fruktansvärt kaffesugen. Jag slutade dricka kaffe tidigt i graviditeten, så jag har väl varit helt kaffefri i ungefär 8 månader kanske. Det är svårt för en sån kaffeberoende person som mig. Men nu på slutet känns det så svårt. Vill bara ta en espresso, stark som in i helvete. Ja jag vet att man får dricka måttliga mängder kaffe under graviditeten. Men jag vill inte att mitt barn ska påverkas så mycket av koffeinet. Jag lägger ingen värdering alls i det, utan det är bara mitt val. Jag dricker läsk till exempel.
Bebis: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. Det har fått skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.
Mamma: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.
Pappa: Fundera över hur du kan hjälpa din partner så mycket som möjligt nu och under förlossningen.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.
Pappa: Fundera över hur du kan hjälpa din partner så mycket som möjligt nu och under förlossningen.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
NÄR KOMMER BEBISEN?
Min vän Annika fotade mig för någon vecka sedan.
När kommer bebis egentligen?
Här kommer era gissningar. Vill du gissa kan du bara skriva en kommentar!
11 november – Björn(barnets pappa), Min mamma
13 november – Elin (blivande faster)
17 november – Johanna, Caroline
18 november – Johannes , Sophia, Jessica
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna
20 november – Maria Björklund, Elin, Malin
23 november Maddox
22 november – Britta, Christofer (Blivande farbror)25 november - Therese
26 november - Lina
GISSA BF!
Så.. nu är det inte långt kvar tills det är beräknad födsel.
När tror ni att bebisen kommer?
Enligt rutinultraljudet och barnmorskans beräkningar ska barnet komma den 19 november.
Min mamma har fått alla tre barn tidigt, men vanligtvsis brukar man gå över tiden när man väntar sitt första barn.
I Stockholm får man bara gå över tiden två veckor, så enligt mina beräkningar kan bebisen komma senast 3 december.
När tror ni att bebisen kommer?
Enligt rutinultraljudet och barnmorskans beräkningar ska barnet komma den 19 november.
Min mamma har fått alla tre barn tidigt, men vanligtvsis brukar man gå över tiden när man väntar sitt första barn.
I Stockholm får man bara gå över tiden två veckor, så enligt mina beräkningar kan bebisen komma senast 3 december.
11 november – Björn, min mamma
17 november - Johanna
19 november (beräknad födsel)VECKA 38
Igår gick jag in i vecka 38.
Mina tankar: Jag har fått mer molande värk den senaste veckan. Det ska bli spännande att gå till barnmorskan nu. Jag tycker verkligen det känns som om barnet ligger rätt, det är inte skönt. Så jag hoppas att så är fallet.
Nu kan bebisen komma när som helst. Björn är noga med att säga att jag måste ringa om det är något. Men eftersom jag är förstföderska känns det knepigt att veta om det verkligen är något. Än så länge har jag ju känt att det är lugnt. Men man har ju fått höra om alla som blir hemskickade och som är alldeles för nojiga. Vi har ju trott att bebisen ska komma lite tidigare, den 11 november ungefär. Men jag börjar tveka mer och mer. Jag blir säkert igångsatt två veckor efter att barnet skulle komma. Bara för att. Björn vill att hon ska komma innan helgen, så att hon får fylla år innan honom. Ganska gulligt! Själv tycker jag att det kan dröja tills efter helgen, eftersom jag har planerat lite!
Jag fick höra att jag nog inte ska planera in så mycket nu. Hoho? Känner ni mig eller?
Mina tankar: Jag har fått mer molande värk den senaste veckan. Det ska bli spännande att gå till barnmorskan nu. Jag tycker verkligen det känns som om barnet ligger rätt, det är inte skönt. Så jag hoppas att så är fallet.
Nu kan bebisen komma när som helst. Björn är noga med att säga att jag måste ringa om det är något. Men eftersom jag är förstföderska känns det knepigt att veta om det verkligen är något. Än så länge har jag ju känt att det är lugnt. Men man har ju fått höra om alla som blir hemskickade och som är alldeles för nojiga. Vi har ju trott att bebisen ska komma lite tidigare, den 11 november ungefär. Men jag börjar tveka mer och mer. Jag blir säkert igångsatt två veckor efter att barnet skulle komma. Bara för att. Björn vill att hon ska komma innan helgen, så att hon får fylla år innan honom. Ganska gulligt! Själv tycker jag att det kan dröja tills efter helgen, eftersom jag har planerat lite!
Jag fick höra att jag nog inte ska planera in så mycket nu. Hoho? Känner ni mig eller?
Bebis: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Många bebisar har nu huvudet fullt av hår som är upp till 3,5 cm långt. Men det behöver inte ha samma färg som ditt – mörkhåriga par kan bli överraskade av nyfödda bebisar med blont eller rött hår och ljushåriga föräldrar kan få bebisar med mörkt hår. Och så finns det förstås bebisar som inte har något hår alls.
Många bebisar har nu huvudet fullt av hår som är upp till 3,5 cm långt. Men det behöver inte ha samma färg som ditt – mörkhåriga par kan bli överraskade av nyfödda bebisar med blont eller rött hår och ljushåriga föräldrar kan få bebisar med mörkt hår. Och så finns det förstås bebisar som inte har något hår alls.
Mamma: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
SÅNT SOM ÄR MINDRE MYSIGT
Jag har ju nämnt tidigare att jag vaknar hela nätterna. Oftast behöver jag gå upp på toa. Men väldigt ofta vaknar jag bara och kan inte somna om. Det känns så meningslöst. Det är väl nu jag ska passa på att njuta av sömnen innan barnet kommer? Känns som om det inte spelar någon roll om jag måste amma femton gånger per natt. Gör ingen skillnad. Nu kommer jag säkert tycka att det gör väldigt stor skillnad sen när jag tänker tillbaka på det här, men jag gillar att klaga i nuet.
Har dessutom blivit så varm! Jag är väldigt varm i vanliga fall. Har aldrig knäppt jacka på vintrarna och det är oerhört sällan jag kan använda vantar. Gör det oftast bara för att, men mina händer är alltid sjukt varma ändå. Det är praktiskt. Man får ofta agera kamin åt sambo eller vänner. Och ett par iskalla händer i nacken eller på magen är inga problem. Dock svettas jag i vanliga fall aldrig. Vilket är ett plus när man går runt och är varm hela tiden.
Men nu. Nu på sista tiden är jag dubbelt så varm och svettig och känner mig totalt ofräsch vad jag än gör. Är så glad att jag inte är som mest gravid på sommaren.
Nu önskar jag mig i alla fall sömn och kyla..
Längtar mig tillbaka till denna kropp. Kunde man inte vara nöjd då?
Har dessutom blivit så varm! Jag är väldigt varm i vanliga fall. Har aldrig knäppt jacka på vintrarna och det är oerhört sällan jag kan använda vantar. Gör det oftast bara för att, men mina händer är alltid sjukt varma ändå. Det är praktiskt. Man får ofta agera kamin åt sambo eller vänner. Och ett par iskalla händer i nacken eller på magen är inga problem. Dock svettas jag i vanliga fall aldrig. Vilket är ett plus när man går runt och är varm hela tiden.
Men nu. Nu på sista tiden är jag dubbelt så varm och svettig och känner mig totalt ofräsch vad jag än gör. Är så glad att jag inte är som mest gravid på sommaren.
Nu önskar jag mig i alla fall sömn och kyla..
Längtar mig tillbaka till denna kropp. Kunde man inte vara nöjd då?
VECKA 37
Eftersom vi var borta i helgen så får jag publicera det här nu. I söndags gick jag in i vecka 37.
Mina tankar: I torsdags efter vattengympan kändes det verkligen som mer tryck nedåt, och så har det känts i ett par dagar. Så nu föreställer jag mig att barnet har fixerat sig. Men vi får se nästa vecka då vi ska till barnmorskan igen. Nu börjar jag känna att vissa jag träffar, kanske jag träffar för sista gången innan jag blir förälder. Sista fotbollsmatchen var i söndags, vilket betyder att man kanske inte träffar en del förrän nästa säsong. Även om man oftast träffar de flesta på hockeyn så kan jag inte gå så mycket på hockey som jag vill nu. Jag har försökt ställa mig in på förlossningen nu. Jag är mest lugn. De som kommer ta hand om mig är proffs, de kommer veta vad jag behöver och kommer att förklara för mig hur jag ska göra. Jag ser faktiskt fram mot förlossningen. Att få föda mitt barn. Jag skulle bli besviken om det blev kejsarsnitt, även om jag faktiskt inte skulle bry mig så mycket om det visade sig att det var det bästa. Men helst vill jag föda "som vanligt". Det enda jag oroar mig för är om smärtlindringen inte hjälper nog. Om jag skulle få sådär panikont. Så man inte vet var man ska ta vägen och om den aldrig avtar. Men jag har skrivit förlossningsbrev nu och gjort två playslists med musik jag vill lyssna på. Bara sjukt bra musik helt enkelt. En peppig och en lugnare playlist.
Mina tankar: I torsdags efter vattengympan kändes det verkligen som mer tryck nedåt, och så har det känts i ett par dagar. Så nu föreställer jag mig att barnet har fixerat sig. Men vi får se nästa vecka då vi ska till barnmorskan igen. Nu börjar jag känna att vissa jag träffar, kanske jag träffar för sista gången innan jag blir förälder. Sista fotbollsmatchen var i söndags, vilket betyder att man kanske inte träffar en del förrän nästa säsong. Även om man oftast träffar de flesta på hockeyn så kan jag inte gå så mycket på hockey som jag vill nu. Jag har försökt ställa mig in på förlossningen nu. Jag är mest lugn. De som kommer ta hand om mig är proffs, de kommer veta vad jag behöver och kommer att förklara för mig hur jag ska göra. Jag ser faktiskt fram mot förlossningen. Att få föda mitt barn. Jag skulle bli besviken om det blev kejsarsnitt, även om jag faktiskt inte skulle bry mig så mycket om det visade sig att det var det bästa. Men helst vill jag föda "som vanligt". Det enda jag oroar mig för är om smärtlindringen inte hjälper nog. Om jag skulle få sådär panikont. Så man inte vet var man ska ta vägen och om den aldrig avtar. Men jag har skrivit förlossningsbrev nu och gjort två playslists med musik jag vill lyssna på. Bara sjukt bra musik helt enkelt. En peppig och en lugnare playlist.
Bebis: Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42.Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mamma: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
VECKA 36
Mina tankar: Det står alltså att barnet ska röra sig med mindre rörelser. Ha! säger jag bara. De senaste dagarna har varit helt otroliga. Det gör ont när bebisen sparkar. Det känns inte som stötar längre, det känns som om det är något som försöker klösa mig. Ofta brukar en fot (eller något) sparka till på vänster sida medan rumpan ligger på höger sida. Men i dag har det varit ett himla sparkande på höger sida, på nästan samma ställe hela tiden. Det är alltså så hårt att jag rycker till och nästan skriker lite. Det är såklart skönt att känna lilla livet där inne, men jag hoppas inte att det ska vara precis så här resten av tiden nu. Jag har också märkt att det är nästan omöjligt att sova nu. Förut klagade jag, men det har blivit så mycket värre. Jag kan inte ligga, jag kan inte sitta, jag kan inte stå. Jo, kortare stunder eller perioder såklart men nu är jag riktigt tung. På tisdag ska vi till BM på besök. Hoppas hon säger att bebisen har fixerat sig helt nu.
Bebis: Du kanske kan se en armbåge, fot eller ett huvud sticka ut på magen, när den rör och sträcker på sig. Eftersom livmoderns väggar och din mage sträcks alltmer och blir tunnare, kommer mer ljus in och bebisen kommer att utveckla tydligare dygnsrytm. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Tänk på att det är karaktären på fosterrörelserna som ändras, dock ej frekvensen. Vid avsaknad av eller minskade fosterrörelser ska du ALLTID kontakta förlossningen eller din MVC. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
Mamma: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå. Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
FÖRBEREDA
Nu börjar man ju bli sugen på att vara klar med förberedelserna inför barnets ankomst. Hela tiden tänk om. Tänk om loppan vill komma ut snart. Vad händer då? Vi har inte köpt allt som behövs i början.
Det här borde vi köpa ganska snart..Men får ta lite i taget. Det kostar ganska mycket det här med barn.
nappflaska för nyfödd
nappar för nyfödd
modersmjölksersättning
babyvakt
våtservetter
blöjor
inotyl och Bepanthen(rumpsalva)
febertermometer för rumpan
alvedon
Det här borde vi köpa ganska snart..Men får ta lite i taget. Det kostar ganska mycket det här med barn.
nappflaska för nyfödd
nappar för nyfödd
modersmjölksersättning
babyvakt
våtservetter
blöjor
inotyl och Bepanthen(rumpsalva)
febertermometer för rumpan
alvedon
VECKA 35
40 dagar kvar i skrivande stund. I går (söndags) gick jag in i vecka 35.
Mina tankar: Vi har nu gått den vanliga föräldrarutbildningen. Vi har också gått en kurs i barnavård tillsammans. Björn har gått på en föreläsning om att bli pappa. Så nu känner vi oss nog ganska redo. Jag är inte orolig för förlossningen. Jag känner, just nu i alla fall, att det kommer lösa sig bra. Barnmorskan och personalen på sjukhuset kommer ju berätta vad jag ska göra och hjälpa mig hela tiden. Det enda som känns läskigt är väl om smärtan skulle bli överväldigande. Att jag tappar kontrollen, får panik. Men det är inte direkt något jag funderar så särskilt över.
Vi vill bara att vårt barn ska komma nu. Men samtidigt har jag precis vant mig vid att vara gravid. Det är först nu som jag känner mig helt hemma i det. Kanske för att det inte händer så jättemycket nu. Jag menar, visst kommer jag väl bli lite större men det är som att man vant sig lite vid sömnproblem och sånt. På onsdag ska jag och mamma tvätta alla barnkläder ihop. Ännu ett steg mot att bli helt klar.
Bebis: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Om du varit orolig för att föda för tidigt kan det vara skönt att veta, att nästan alla bebisar som föds från vecka 35 föds friska och klarar sig utan större problem. Din bebis lungor är fullt utvecklade nu och om det är några problem med andningen, kan de normalt behandlas enkelt.
Mamma: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Nu står livmodern som högst och det kan kännas tungt att röra sig och att sitta. Magsäcken trycks ihop och du kan få halsbränna.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
Mina tankar: Vi har nu gått den vanliga föräldrarutbildningen. Vi har också gått en kurs i barnavård tillsammans. Björn har gått på en föreläsning om att bli pappa. Så nu känner vi oss nog ganska redo. Jag är inte orolig för förlossningen. Jag känner, just nu i alla fall, att det kommer lösa sig bra. Barnmorskan och personalen på sjukhuset kommer ju berätta vad jag ska göra och hjälpa mig hela tiden. Det enda som känns läskigt är väl om smärtan skulle bli överväldigande. Att jag tappar kontrollen, får panik. Men det är inte direkt något jag funderar så särskilt över.
Vi vill bara att vårt barn ska komma nu. Men samtidigt har jag precis vant mig vid att vara gravid. Det är först nu som jag känner mig helt hemma i det. Kanske för att det inte händer så jättemycket nu. Jag menar, visst kommer jag väl bli lite större men det är som att man vant sig lite vid sömnproblem och sånt. På onsdag ska jag och mamma tvätta alla barnkläder ihop. Ännu ett steg mot att bli helt klar.
Bebis: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Om du varit orolig för att föda för tidigt kan det vara skönt att veta, att nästan alla bebisar som föds från vecka 35 föds friska och klarar sig utan större problem. Din bebis lungor är fullt utvecklade nu och om det är några problem med andningen, kan de normalt behandlas enkelt.
Mamma: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Nu står livmodern som högst och det kan kännas tungt att röra sig och att sitta. Magsäcken trycks ihop och du kan få halsbränna.
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
VECKA 34
Okej, bättre sent än aldrig som sagt. I söndags (!) gick jag in i vecka 34.
Mina tankar: Bebisen rör sig för fullt och kan få in vissa fullträffar ibland. Ryggen känns tyngre. När vi var hos barnmorskan tidigare i veckan så hade barnet sjunkt ner lite till i bäckenet. Det finns tre steg. Att barnet ligger med huvudet ner och är rörligt, ruckbart eller fixerat. Vårt barn ligger ruckbart just nu, men jag tror nog det fixerar sig om någon vecka. Jag känner att barnet hela tiden ligger med rumpan uppåt, den bara byter sida. Men högersidan är favorit. Sedan brukar en fot sparka till på vänstersidan.
Bebis: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Mamma: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Pappa: Många pappor tänker mer och mer på den kommande förlossningen. Fundera över hur ni vill åka till sjukhuset. Behövs en alternativ färdväg om ni behöver åka mitt i rusningstrafik. Om ni redan har barn måste ni ha en barnvakt. Finns BB-väskan packad för dig och din partner?
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.
Mina tankar: Bebisen rör sig för fullt och kan få in vissa fullträffar ibland. Ryggen känns tyngre. När vi var hos barnmorskan tidigare i veckan så hade barnet sjunkt ner lite till i bäckenet. Det finns tre steg. Att barnet ligger med huvudet ner och är rörligt, ruckbart eller fixerat. Vårt barn ligger ruckbart just nu, men jag tror nog det fixerar sig om någon vecka. Jag känner att barnet hela tiden ligger med rumpan uppåt, den bara byter sida. Men högersidan är favorit. Sedan brukar en fot sparka till på vänstersidan.
Bebis: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Mamma: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Pappa: Många pappor tänker mer och mer på den kommande förlossningen. Fundera över hur ni vill åka till sjukhuset. Behövs en alternativ färdväg om ni behöver åka mitt i rusningstrafik. Om ni redan har barn måste ni ha en barnvakt. Finns BB-väskan packad för dig och din partner?
Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.