FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE DEL 1

Det blir en lång förlossningsberättelse. Jag skriver den för att jag vill komma ihåg så mycket som möjligt, och sedan är ni ju ganska nyfikna också!

Förlossningsberättelse del 1
- Innan. Symptom och värkar.

Den 18:e november fick jag en liten blödning. Förväntningarna steg såklart på att något skulle vara i gång. Det fortsatte och efter ett par dagar kom även delar av slemproppen.

Den 19:e november hade vi beräknat förlossningsdatum. Självklart hade vi inget inplanerat då. Vi fixade lite hemma. Sedan åkte vi och handlade det sista vi behövde ha hemma inför bebisen ankomst. Blöjor och sedan lite frysmat till oss om vi inte skulle orka laga så mycket när bebisen väl skulle komma.
Men dagen passerade och ingen bebis kom.

Den 22:a november började jag få förvärkar. Tidigare hade jag haft molande värk. Ungefär som mensvärk. Men förvärkarna kändes längre ner och kom stötvis. Efter ett par dagar kom förvärkarna mer regelbundet och vi började klocka dem. De höll på i perioder. Ibland kunde de komma med 12 minuters mellanrum väldigt punktligt för att sedan försvinna en stund. Jag föreställde mig alltid att de skulle öka och sedan skulle allt sätta igång på natten. Men så vaknade man med alldeles för lite sömn i kroppen och ganska besviken.
Förvärkarna blev mer intensiva. Och det tog enormt mycket på kroppen att ha ont. Eftersom de gjorde så ont så vaknade jag även av varje värk. Och vid det laget kom värkarna ungefär var tionde minut. Det tryckte på så mycket att jag var tvungen att kissa efter varje värk också. Så nätterna från det att förvärkarna startade så blev det mycket spring och lite sömn.

Man ska ju vila så mycket som möjligt innan en förlossning. Och med min sömnbrist så kändes en förlossning inte optimal. Vänner och bekanta började säga att jag får ringa och be om hjälp. Att de kan ge en sömntabletter eller smärtstillande så att man får vila innan det verkligen är dags. Men jag kände mig ganska fånig. Visst, det gjorde så överjävligt ont. Men jag ville inte bli en sån där förstföderska som oroar sig för allt och som ringer femtio gånger per dag. Jag är och vill inte vara så hönsig. Men till slut så kände jag att jag inte hade något alternativ.  Efter en hel natt med alvedon och vetekudde så ringde jag fredag den 25:e november med darrig röst till Huddinge förlossning.  Jag förklarade hur det låg till. Att jag vet att jag har för långt mellan värkarna men att jag bara skulle vilja få sova lite. Jag får en tid hos specialistmödravården samma dag klockan 09.50. Jag och Björn äter lite frukost och gör oss i ordning. Björn föreslår att vi för säkerhetsskull tar med oss packnigen till BB. Jag är skeptisk. Det är lugnt, vi ska ju in på en kontroll. Vi har all tid i världen. Men Björn säger att det är lika bra, då har vi ju allt i bilen redan. Så han får som han vill.


Fortsättning följer..

LYCKA

Ni förstår nog att jag inte har så mycket tid för bloggen. Men sen lovar jag att kika in mig hos er och uppdatera lite mer!
Vi har fått lite besök, men det tar mycket på krafterna. Vi åkte förbi min mamma för lite lunch i dag, sedan handlade vi lite för första gången. Det gick bra, men helst vill man ju bara vara hemma. I morgon ska vi på återbesök på Danderyd, sedan får vi hembesök av BVC.

Vi är så lyckliga för vår tjej.


Vår älskade tjej med sin mormor.

TACK!

Tack för alla gratulationer!
Jag håller på med en lååång förlossningsberättelse, om ni vill läsa?
Jag skriver ner den för min egen skull och det är därför den blir ganska lång.

Vi åkte in på fredagen, fick vårt barn på natten till lördagen och åkte hem på söndag förmiddag.
Senare på söndagen fick vi besök av Björns bror med familj, min mamma, Johanna och Jenny. I dag kom Björns syster på besök. Så vi är ganska trötta nu.  Vi tog också den första barnvagnspromenaden.




Vår älskade skatt, fotad av min mamma med Iphone.

NU ÄR HON HÄR

Den 26 november 2011 kl. 02.29 föddes vår dotter.
Vi är lyckliga.

Jag ska skriva en förlossningsberättelse så fort jag hinner.




HOHO DÄR INNE?

Ja ni..
I går under dagen så släppte ju värkarna lite. Det var bra på ett sätt. Jag fick vila lite. Den gång då det var längst mellan en värk var det en hel timme. Skönt. Men annars var det under perioder 8 minuter mellan och sedan kanske 20 minuter. Så det blev som ni förstår ingen ordentlig vila.
Jag trodde att värkarna skulle tillta på kvällen, som i förrgår. Men de var oregelbundna och kom mellan 10-15 minuter mellan sig. Alldeles för lång tid för att åka in. Men alldeles för lite tid för att kunna slappna av. Under natten så fortsatte värkarna men kom ungefär mellan 1-2 gånger i halvtimmen.
Nu vid 02.30 så började de komma lite oftare. Jag orkar inte ligga och krampa i sängen och springa upp och kissa hela tiden. Så nu sitter jag i soffan och har ätit lite.

B tycker att jag ska ringa till förlossningen. Jag får så ont av värkarna att jag skakar. Och ni är några som påpekat att jag borde ringa för att få smärtlindring. Jag håller med. De senaste tre dygnen har jag inte fått så mycket sömn som jag kanske skulle behöva vid en förlossning. Får se senare idag. Jag skulle vilja veta om värkarna ger något. Om jag öppnar mig något eller om värkarna bara gör ont.


EN ÖNSKAN

Givetvis är största önskan just nu att bebisen ska titta ut.
Men förutom det så längtar jag så oerhört mycket tills dess att jag kan unna mig:
* Klippa och färga håret
* Färga bryn och fransar
* Köpa några plagg jag känner mig snygg i

Kanske till och med känna sig lite fräsch. Precis som Malin skrev om, att få göra en liten renovering av kroppen skulle kännas skönt. Jag förstår att det inte är meningen att man ska känna sig snygg eller fräsch just nu. Men fasen vilken tråkig självbild jag har just nu.


Så här snygg känner jag mig, fast värre faktiskt. Den här bilden är ändå typ fem år gammal. Då hade man ju fortfarande en chans.

VILA OCH ÄTA

Tack för att ni är så peppiga. På blogg, facebook och sms.
Det är inte väntan som är jobbigast faktiskt. Det är smärtan. Jag vet ju att det är positivt att det blir värre varje dag. Men det är också påfrestande. Det är inte meningen att klaga så mycket. Men att vara gravid är inte rosa moln, det är inte att sitta med en kopp te och klappa magen hela dagarna. Det är en berg - och dalbana.

Jag har fått sova lite nu. Men är fortfarande så trött. Jag blir oerhört trött av värkarna. Ska sitta lite här, äta lite och sen sova igen. Jag får värkar då och då just nu, och de gör ju himla ont, men de är inte regelbundna.


AJ SOM FAN

Jag tror det går framåt i alla fall. Det här barnafödandet.
Som jag berättade så hade jag förvärkar hela natten i går natt. Sedan på dagen kom bara ett par enstaka, inget regelbundet. Men direkt när sambon klev innanför dörren så började värkarna regelbundet. Märkligt va?
Kanske har att göra med att man slappnar av?

Hur som helst. Jag hade regelbundna värkar från klockan 19.00 tills dess att vi slutade att kolla helt enkelt. 00.30 tror jag att vi slutade och försökte att sova istället. Jag tog alvedon och hade värmekudde, men det hjälpte inte. Så jag har vaknat hela natten igen. Det gör så jävla ont. Blir orolig när alla säger att värkarna kommer trappas upp, så att man vänjer sig. Jag menar, vissa av dessa värkar är outhärdliga. Jag krampar med hela kroppen och det svartnar.
Nu vid 04.00 gick jag upp och har börjat ta tid på värkarna igen. Får ändå ingen sömn. Trots att jag är så trött.

I går kom verkarna med 8 minuters mellanrum och höll i sig 1,30-2 minuter.
Just nu kommer de ungefär med 7 mintuters mellanrum och håller i sig i 1,30 minuter.


GRAVIDITETEN I DAG DÅ

Hej vänner!
Lite uppdatering på graviditetsfronten då.
I går på kvällen fick jag många, vad jag tror är, förvärkar. Det är liksom svårt att veta. Det är som kramp i alla fall i nedre delen av magen. Det gör jävligt ont. Jag fick flera när vi satt i soffan. Och när vi gick och la oss så klockade vi dem. De kom ungefär med 11-15 minuters mellanrum. Till slut ville jag sova så då struntade jag i att klocka. Men jag vaknade varje gång av värkarna. Efteråt blir jag sjukt kissnödig. Värkarna höll på hela natten men jag försökte bara få så mycket sömn jag kunde. Gick upp och kissade efter varannan värk. Var väl uppe 10-15 gånger i natt. Mindre kul. Men jag tog igen det med en tupplur på dagen. Jag har fått en del förvärkar under dagen men långt i från så många som under natten. Jag har tagit ett varmt bad och tagit det lugnt. Sen blev det tråkigt, så jag bakade tre plåtar kolakakor och en plåt havrekakor. Men nu är jag tillbaka i soffan igen.

Hoppas allt är bra med er!


KÄRLEK

Jag blir bara kärare och kärare i min sambo för varje dag som går. Det är helt otroligt. Och jag tänker ibland.. hur ska det här sluta?
Jag älskar vårt barn i magen. Och jag vet att alla säger att man älskar sitt barn över allt annat. Det är inget jag riktigt kan förstå mig på nu tror jag. Även om jag är höggravid så förstår man knappt att det ska bli en riktig människa av det här. Jag kommer på mig själv med att undra, hur det kommer vara möjligt att jag kommer att älska någon lika mycket som jag älskar Björn. Vad coolt.

Vi längtar efter dig bebisen.




KONSTIG TISDAG

Det har varit en konstig dag. Jag vaknade som sagt runt 01.30 och fick sedan sova en ynka timme innan det var dags att bege sig till barnmorskan. Jag var inte på strålande humör.

Hos barnmorskan kollade vi bara det vanliga. Urinprov,blodtryck,storlek på magen, hjärtljud osv. Barnet hade gått från ruckbart till rörligt. Jag har slutat hoppas på att det ska fixeras. Men som barnmorskan säger, en del bebisar fixeras först när man får värkar. Det har inget att göra med hur nära det är till förlossning.

Efter barnmorskan lunchade jag med pappa innan jag begav mig hem. Jag somnade givetvis och nu har hela dagen gått. Men jag behövde verkligen sömnen.

Eftersom besöket hos barnmorskan var vid tio betyder det att älskling måste jobba över. Så segt. Längtar som en tok. Men han är nog inte hemma på ett par timmar.


Jag älskar dig.



Era gissningar på när barnet kommer! (dagens datum struket)

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november
– Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin

21 novemberAnnika, Anna, Stella H, Emma (kusin, gissning 2)
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma , Vanja
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina, Nenni
25 november - Therese
26 november
– Lina, Wysteriia
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror), Mikiss
28 november
- Ellinor
29 november Fnulan (gissning 2)
1 decemberIl romanista


DET HÄR MED ATT SOVA INNAN BARNET KOMMER

Jag trodde att jag hade kommit över det värsta sömnproblemsstadiet. Som jag berättat brukade jag vakna runt 02.00-03.00 och inte kunna somna förrän 08.00-09.00. Som vissa beskrev som kroppens sätt att förbereda sig inför avbruten sömn. Men den senaste veckan har jag fått sova. Jag har visserligen fått gå upp 2-4 gånger varje natt för att kissa eller så, men jag har lyckats somna om efter en stund. Men nu är det tillbaka. Vaknade 01.30 i natt och har sedan dess legat vaken. Alltså i ungefär fyra timmar. Nu gav jag upp. Käkar lite frukost och hoppas på en liten tupplur på soffan. Måste upp runt 07.30 i alla fall eftersom vi ska till barnmorskan.

Jag vet att jag skriver sjukt ointressanta grejer just nu. Men ni är många som vi läsa om graviditeten, och det finns liksom inte så mycket mer att skriva. Jag försöker skriva ut mycket eftersom ni efterfrågat det.

Men om ni har tråkigt kan ni kolla in min sambos blogg, som han tagit upp igen efter att ha bytt lite domäner.


Den här bilden slänger jag in för att jag saknar mina bästa vänner massor.

LUGN MÅNDAG

I går hade jag ganska ont på kvällen. Fick någon konstig smärta. Antar att det kan liknas med förvärkar. Jag vet inte egentligen. Har ju aldrig fött barn förr. Men det var en konstig smärta nedåt och väldigt stark. Fick så 3-4 gånger under kvällen. Jag hade ganska ont under natten då jag gick upp. Men annars sov jag bra. Gick upp runt 08.30 och har spenderat dagen i soffan. Har haft ont till och från. "Mensvärken" som jag har haft de senaste dagarna har bytts ut mot en mer stickande känsla. Som om man haft jävligt tighta jeans och dansat i högklackat i någon källarlokal ungefär. Och så kommer man hem, lite full och trött. Tar av jeansen och förväntar sig att kroppen ska skrika "Ahhh fan vad skönt" men istället gör det så jävla ont. Och det går aldrig över. Typ så.





Era gissningar på när barnet kommer! (dagens datum struket)

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november
– Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin

21 novemberAnnika, Anna, Stella H, Emma (kusin, gissning 2)
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma , Vanja
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
– Lina, Wysteriia
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror), Mikiss
28 november
- Ellinor
29 november Fnulan (gissning 2)
1 decemberIl romanista




SÖNDAG

Tänkte att nu får jag blogga, annars tror ni att det hänt något.
Ingenting ännu. Men igår hade jag så ont i magen att jag faktiskt trodde att jag skulle få åka in på natten. Men jag smällde i mig två alvedon och lyckades på något sätt somna. På dagen har jag inte känt så mycket förrän runt 16.00, och nu är det mer.

Dagen har spenderats hos mina föräldrar med bror och hans barn. Vi har ju söndagshäng en gång i månaden ungefär. Då hänger vi hos föräldrarna, fikar, käkar middag och sånt. Det var mysigt som vanligt. Så anledningen till att jag inte bloggat är för att jag har haft ett liv.


Era gissningar på när barnet kommer! (dagens datum struket)

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november
– Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin

21 novemberAnnika, Anna, Stella H, Emma (kusin, gissning 2)
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma , Vanja
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
– Lina, Wysteriia
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor
29 november Fnulan (gissning 2)
1 decemberIl romanista


GISSNINGAR PÅ DATUM




Jag och magen fotad av Annika.



Era gissningar på när barnet kommer! (Stryker dagens datum eftersom jag inte tror att jag hinner få ikväll)

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin
21 novemberAnnika, Anna, Stella H
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma , Vanja
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
– Lina, Wysteriia
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor




TODAY IS THE DAY

Hej!
Nu är vi alltså här. Den nittonde november. Datumet som vi väntat på sedan den 17 mars, dagen då stickan visade att jag var gravid. Vi visste det egentligen redan. Det var så uppenbart. Men två negativa test gjorde att jag trodde att jag kanske inbillade mig.

Förutom lite blödning och riktig mensvärk så känner jag inte av så mycket. Men de symptomen gör ju att det känns som om något händer i alla fall. Så vi väntar med spänning såklart. Men jag förväntar mig inte att det blir något i dag.

I dag har vi städat lite. Satt i bilbarnstolen. Sedan åkte vi och handlade lite grann. Köpte modersmjölksersättning, bindor och blöjor. Sådant som man ska ha hemma sedan. Vi handlade även lite pyttipanna och sådan mat som kan vara skönt att ha om vi är helt slut när vi kommer hem. Och så handlade vi glögg också, vi har tjuvstartat för länge sen!

Jag tog mig i kragen och packade BB-väskan också. Vissa saker får man dock packa ner precis innan det är dags att åka.


Så här ser vår fina glöggbehållare ut. Håller värmen med ett värmeljus och har en tapp så man slipper slaska med slev.

DEN SOM VÄNTAR PÅ NÅGOT GOTT..

Hoppas jag inte fått upp era förväntningar nu när jag skrev att jag hade lite känningar. Det kan liksom fortfarande ta två veckor till, och jag kan fortfarande bli igångsatt. Så vi får se när vår skatt behagar att komma!

I dag har jag vilat och badat. Jag är inte så bra på att bada. Först var vattnet för kallt, så jag fyllde på med jättevarmt vatten. Så skönt. I två minuter. Sen var det för varmt. Jag hade dörren öppen så vår kisse Izzie satt storögt nedanför och undrade vad fan jag höll på med.

Nu har jag dragit på mig kläder och smink, dags att bege sig till F som fyller 7 år!

Vad hittar ni på ikväll?


Älskling och jag sommaren 2010.

FREDAG OCH KÄNNINGAR

Nu är det fredag igen.
Vi ska fira Björns brorsdotter som fyller 7 år nästa vecka. Så det ska bli en supermysig kväll!

Jag brukar vakna flera gånger varje natt. Dels för att gå på toa 2-4 gånger men också av ingen anledning. Jag har ju vaknat vid 02.00-03.00 och sedan fått äta lite eller bara sitta uppe tills jag kan sova igen.
I natt vid 04.00 såg jag att jag blödde lite. Så..det kanske börjar hända lite nu? Ni behöver inte oroa er. Har pratat med förlossningen och de tycker att det låter normalt. Man kan blöda lite när det börjar bli dags. Och det är ju toppen om bebisen hade tänkt att komma i tid, vilket är i morgon. Jag kunde såklart inte somna om, utan åt lite frukost och kikade runt på nätet. Min vän Linnea är gravid precis en vecka mer än mig, och hon kunde inte heller sova. Så vi spelade Wordfeud och tjattrade.
I dag är planen att vila så mycket jag kan. Jag känner att jag behöver det. Äta mycket också. Ta ett varmt bad och sedan göra mig i ordning för i kväll.

PS. Min katt är förövrigt jävligt gullig. Hon hoppar upp i vagnen från fönsterbrädan. Vagnen är inte låst så när hon hoppar glider hon lite framåt hela tiden. Det ser faktiskt skitkul ut. Annars ligger hon i spjälsängen. Eller som här om dagen när vi hade dörren till barnrummet öppet. Då hade hon lagt sig på skötbädden.


Gulle-Izzie.


I DAG ÄR DET TORSDAG

2 dagar kvar till beräknad födsel.
Hade lite molande värk igår på kvällen och har känt ett tryck nedåt. Annars är allt som vanligt!

I dag har jag slagit in julklappar. Jag har köpt nästan alla. Började redan i augusti. Känns som om jag kommer att ha en del annat i tankarna snart. Jag vill lägga ner energi och tanke med varje paket och då är det bara att planera. Jag tycker om julen mer och mer. Och jag tycker inte bara man ska sucka bort den. Jag vill inte det i alla fall. Jag vill inte att man bara köper någon skit och så har man något att ge bort. Förra julen var den bästa någonsin, och jag hoppas och tror nästan den här kommer överträffa allt. Jag har även hunnit göra några julkort också innan orken tog slut.
Snart kommer B hem från jobbet, då ska vi åka och handla en födelsedagspresent.

 

Era gissningar på när barnet kommer! (vågar redan nu stryka dagens datum)

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin
21 novemberAnnika, Anna, Stella H
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
– Lina, Wysteriia
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor

 


Jag och magen fotad av Annika

SAKER VI SÄGER DEL 16

"Jag har ett öra för att höra!"
Sa jag med fånig lärarröst när jag skulle förklara att jag snabbt brukar höra när det är gamla Kraftwerk-slingor i modern musik.


Ja, jag har märkt att ni uppskattar "saker vi säger". Så nu får jag börja bjuda på mig själv också, även om det känns lite ego. Det är inte så att jag går runt och säger roliga saker dagarna i ända liksom..

ULTRALJUD OCH FÖRVÄNTNINGAR

I dag var jag på sista undersökningen på Huddinge sjukhus. Någon form av läkare/ultraljudsspecialist gjorde ett ultraljud och kollade tillväxten. Allt såg bra ut! Han visade när barnet låg och snuttade. Sedan kollade han fostervattensmängd och flödet i navelsträngen. Genomsnittet för hur stora barn är när de föds är ca 3500 g tror jag. Och vår lilla loppa vägde 3900 g nu. Så det är ju kanon! Nu väntar vi bara på att hon ska vilja komma ut också.

Som jag redan tagit upp tidigare så kommenterar ju folk alltid ens graviditet. Att man har väldigt stor eller väldigt liten mage. Sällan något mellanting, utan "Oj vad stor" eller "Oj vad liten". Märkligt. Det finns ju andra uttryck.
På senare tid har alla grannar börjat kommentera. De man aldrig sett eller pratat med. På ca 1,5 vecka har sex stycken kommenterat. Det är ju kul att folk är trevliga. Men ibland blir det så svårt. Oftast säger de "Ja, men nu är det väl dags snart?" oavsett hur lång tid det är kvar. Jag brukar svara "Ja, den 19:e är det beräknat till". Men sen känns det som om jag förväntas fortsätta konversationen. De liksom tittar på magen fortfarande fast man har börjat gå. Så då vet jag inte vad jag ska säga. Blir oftast ett "Såå...det hoppas vi på.." och något över snett leende.
I går sa en granne att hon trodde att jag redan fått åka in. Hon tyckte bestämt att man såg på mig att det verkligen var dags nu. Ska tillägga att hon är en vanlig medelåldersdam som inte jobbar med detta. Hon undrade om jag inte hade ricinolja hemma. Det är alltså en olja som enligt en myt sägs sätta igång förlossningen. Vad den egentligen gör är att göra magen väldigt dålig så man får springa på toa och därav krampar magen. Det känns alltså som om "något händer" i magen. Men det är liksom tarmarna som fuckar upp. Jag svarade bara att jag inte hade det. Självklart längtar vi tills vårt barn är här, men vem säger att jag är desperat att sätta igång något? Klart väntan är lång. Men man blir också inpräntad från första graviditetsveckan att "Slutet kommer bli sååå jobbigt". Och att man kommer ligga helt desperat och bara vilja sätta igång skiten någon gång. Klart man är ivrig, speciellt när man vet att det kan hända när som helst. Men alla är ju faktiskt inte desperata familjeliv(.se)-morsor som sitter på forum dagarna i ända och följer tips om olika "komma igång"-röror, hallonbladste, sex (minst tre satser sperma, man kan alltid spara i kylen som någon skrev), tvätta fönster, springa i trappor och andra saker.
Men vi får väl se när jag gått över tiden tio dagar...kanske förvandlas? :)


Gammal bild på mig iklädd föreställningskläder. Kanske blir jag så här desperat?

VECKA 40

I söndags gick jag in i vecka 40. Och beräknad födsel är på nu på lördag.








Mina tankar:
Ju längre tiden går desto längre tid tar det, känns det som. Nu väntar precis alla på att vi ska säga att det är på gång. Grannarna tittar frågande på magen "Snart är det väl dags?". Nu träffar man människor "för sista" gången innan man får barnet. Samtidigt så kommer andra tankar. Är allt okej där inne? Tänk om något inte står rätt till? Lite som i början när man läste om allt som kan hända innan vecka 12. Nu är ju barnet klart där inne. Tänk om det ändå inte går vägen. För det är ju helt overkligt. Att vi har gjort en liten människa som ligger i min mage och som vi faktiskt ska få träffa snart. Det låter ju absurt. Kommer det att få inträffa? Man vågar knappt tro att det är sant. Det låter ju för bra för att få vara sant.
Som jag har skrivit så har jag till och från haft molande värk. Men under kortare perioder. Jag blir mest vaksam på natten. För när vi båda är vakna så kan man ju bara nämna att man har sådär ont just nu. På natten ligger "ansvaret" på mig. Jag måste känna själv när det blir för mycket. Och då överväga att väcka Björn. Inte direkt någon stor grej men det känns så dramatiskt.
Jag är fortfarande tröttare än vanligt. Och jag äter mer också. Om det är ett tecken eller inte får vi väl se. På tisdag ska vi till barnmorskan igen, det ska bli skönt att kolla så allt är okej.

Bebis: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Mamma: Många kvinnor känner sig uppgivna och trötta på graviditeten när den är fullgången. Man vill bara att barnet ska komma ut. Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.


Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.

UNDERSÖKNINGAR HELA DAGEN

Vad som skulle vara ett litet rutinbesök hos barnmorskan i morse resulterade i att jag kom hem nu. Kvart i fyra på eftermiddagen.
Vi berättade att rörelserna minskat och barnmorskan ringde till förlossningen för att rådgöra. De ville att vi skulle komma in till specialistmödravården på Huddinge sjukhus. Så vi kollade det vanliga hos barnmorskan. Alltså urinprov, järnvärde, hjärtljud,mått och läget. Allt såg bra ut. Järnvärdet var på väg upp så det var inte anledningen till min plötsliga trötthetskoma. Men barnmorskan sa att tröttheten och att jag har blivit hungrigare tyder på att det är på gång. Vi har ett möte bokat nästa tisdag om barnet inte har kommit, men hon trodde själv inte att det skulle dröja så långt. Men nu ska vi inte dra för stora växlar av det. Jag menar, hon gjorde ingen sådan undersökning av livmodertappen eller något. Utan hon baserade det på hur jag känt mig med molande värk och liknande. Och jag kan ju lika gärna tolka min värk som att den är ganska kraftig fast den egentligen inte var det.

Jag blev lite rädd ett ögonblick när vi var på väg till Huddinge. Shit. Tänk om det är något? Tänk om de måste snitta mig? Men jag lugnade mig snabbt. Jag tycker faktiskt inte att jag varit särskilt hönsig.
När vi kom dit så fick jag ligga med CTG, då kollade de bebisens hjärta. Låg med det i kanske en halvtimme. Allt såg fint ut. Sedan fick vi träffa en läkare och en student. Hon gjorde ett ultraljud och kände på magen. Studenten kände också och var så himla försiktig och snäll. Jag tror att han var lite nervös. Men duktig! På ultraljudet såg vi ingenting. Alltså, barnet är så stort nu att det jag typ uppfattade var hjärtat som slog. Allt såg bra ut även där.

Men hon bokade in mig på ett ultraljud i morgon bitti hos några ultraljudsspecialister, som ska kolla tillväxten vad jag förstår det som. Så i morgon vet jag med säkerhet om allt är helt bra. Men det bådar gott.


Kom ut snart bebis! Vi längtar efter dig. Foto: Annika Svenmarck

BARNMORSKAN, GISSNINGAR OCH TRÖTTHET



Min favoritbild av de som Annika tog på mig för några veckor sedan.




Hej!
I går var jag tröttare än tröttast. Funderar på om järnvärdet går ner trots att jag äter järntabletter varje dag och försöker att dricka blutsaft också. Får se snart! Ska iväg till barnmorskan om en timme. Är lite orolig faktiskt. Som ni kanske vet så har jag haft en riktig ninja i magen. Det har stundtals sett ut som en tsunamivåg på magen när bebisen har förflyttat sig. Men de senaste dagarna har det känts mindre. Jag känner barnet varje dag flera gånger, men det känns som om barnet är lite "slött". Ska bli skönt att fråga barnmorskan i dag. Jag är inte särskilt hönsig men blir ändå orolig.

Trots den brutala tröttheten i går så blev en del saker gjorda i alla fall.
Vi fick en ny spis installerad! Den andra kändes så gammal och sliten. Nu har vi en med induktionshäll. Vilket gör att det går så himla mycket snabbare att laga mat!
Får testa ut vilka kastruller och stekpannor som funkar bara. Vi har sjukt mycket sånt, så jag hoppas att de mesta passar! Sedan blev våra fönster putsade. Jag vet att det sägs att man ska göra det själv om man vill sätta igång förlossningen. Men i min värld funkar det lika bra att betala någon för att göra det!
Men jag dammsög, tvättade och lagade mat i alla fall. Och såg till att barnvagnens däck blev pumpade.

På kvällen drack vi glögg!



Era gissningar på när barnet kommer!

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin
21 novemberAnnika, Anna
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
- Lina
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor


SAKER VI SÄGER DEL 15

B och jag ligger och sover, han drar handen längst min arm och stannar till vid armbågen.
Björn: ALLTSÅ! VAD FAN!?
Jag: Vad..?
Björn: Aha jag trodde jag tog på din mage! Och så tänkte jag att fan vad barnet står ut, det måste vara något fel!


SÖNDAGSMYS

I dag har vi städat lite här hemma. Man vill ju det lite fräscht nu om bebisen skulle vilja titta ut. Men än så länge inget!
Har dock haft stark molande värk till och från i ett par dagar.
Fars dag har alltså spenderats med lite städning. Men också på Steninge slotts julmarknad med min pappa. Lite far och dotter-tid. Han tyckte att vi skulle åka dit eftersom jag förmodligen kommer ha ganska mycket annat för mig i jul. Man vet ju inte hur mycket man kommer att orka med. Det var supermysigt!

Strax plingar mina kusiner och moster på dörren, för vi ska äta lite paj och hänga! Lite sådär innan jag går in i bebisbubbla.

Puss!

LÖRDAG

Nä, ingen bebis ännu!
I går åt vi god middag och slökollade på Idol. Det är så jag gillar mina fredagskvällar. Lite fredagsmys och ta det lugnt med sambon i soffan.
I dag är det städning som står på schemat. Får sätta mig ner hela tiden för att ta igen mig. Klarar av att stå i fem minuter ungefär. Just nu har jag en superjobbig känsla dessutom. Det känns verkligen som om jag inte får luft. Vi vädrar och jag tar djupa andetag men känner mig helt snurrig och får stundtals lite panik faktiskt. Men när bebis är på gång så brukar man ju snarare känna att det är lättare att andas? Och magen har verkligen åkt ner de senaste dagarna, det syns.

Era gissningar på när barnet kommer!

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke, Fiffi
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin
21 novemberAnnika, Anna
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
- Lina
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor


NU ÄR DET FREDAG!



Annika har tagit bilden.

Det är fredag!
Snart kommer älskling och hämtar upp mig. Vi ska handla lite innan det blir fredagsmys!
Jag lyssnar på en av mina förlossningsplaylist just nu, den lugna. Får verkligen fredagskänsla.
I helgen ska vi städa och ordna här hemma, och träffa lite släkt. Kanske föda barn..? ;)

Hoppas ni får en fin helg!



8 DAGAR KVAR

Jaja, nu blir det mycket graviditetssnack i bloggen. Men jag vet att några av er uppskattar det i alla fall.

I går kände jag mig helt trött i hela kroppen, trots bra sömn. Och jag proppade i mig mat trots att jag inte var särskilt hungrig eller sugen. I dag känner jag samma sak. Jag tolkar det som att kroppen förbereder sig!
Det gick hyfsat bra att sova i natt, gick upp 3-4 gånger. Sista gången runt fem så fick jag världens molande värk. Tänkte att om det sätter igång snart så hinner jag ju kanske föda 11/11-11. Men nu har jag gett upp hoppet :) En förlossning för en förstagångsföderska brukar ta ett dygn. Fast jag bryr mig inte direkt om datumet, bara det sker snart! Har ändå ungefär en vecka till beräknad födsel.

Vill ni vara med och gissa när barnet kommer?
Här kommer listan med gissningar.

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma
12 november
- Fia
13 november
– Elin (blivande faster)
14 november
- Adeline
16 november – Emma (min kusin. 16e eller 17e)
17 november
Johanna, Caroline, Maria Fransson, Fnulan
18 november
Johannes , Sophia, Jessica, Annika (min moster)
19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke
20 november
Maria Björklund, Elin, Malin
21 novemberAnnika, Anna
22 novemberBritta, Christofer och Nanette (Blivande farbror/faster), Brassemamma
23 november
Maddox
24 november
- Johanna mamma till Emla, Tina
25 november - Therese
26 november
- Lina
27 november -
Pysseliten, Tobbe (min morbror)
28 november
- Ellinor




BEBISGISSNINGAR


Annika fotade mig.


Här är era gissningar!


11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma

12 november - Fia

13 november – Elin (blivande faster)

14 november - Adeline

17 novemberJohanna, Caroline

18 november Johannes , Sophia, Jessica

17 november - Maria Fransson

19 november – Beräknad födsel Life of Johanna, Micke


21 novemberAnnika, Anna

20 november Maria Björklund, Elin, Malin

23 november Maddox

22 novemberBritta, Christofer (Blivande farbror)

24 november - Johanna mamma till Emla, Tina

25 november - Therese

26 november - Lina

27 november - Pysseliten

28 november - Ellinor


SNART SÅ!

Hej fina vänner!
Ingen bebis än så länge. I går hade vi inget internet här hemma så jag kunde inte uppdatera. Det känns som om ni börjar tolka tecken nu..;)
I går var vi på middag hos Björns tjejkompis, supertrevligt! Hade molande värk hela tiden så det kändes lovande. Jag har sovit bra i natt men känner mig helt död i kroppen, ska lägga mig och vila strax. Måste bara äta lite till. Har inte varit hungrig alls men känner i hela kroppen att jag måste äta..typ allt! Alltså jag menar..typ knäckebröd med mjukost var helt sjukt gott. Yogurt och flingor, en glutenfri muffin..ALLT! Jag försöker vara positivt och ser den här oprovocerande tröttheten och att kroppen skriker efter mat som ett tecken på att kroppen vill att jag förbereder mig. Man kan väl ändå hoppas?

Mina senaste dagar i Iphone-bilder.


Sambon fyllde 29 år. Glutenfria kanel och äpppel-muffin och chockladmuffin.
Gräddtårta med vanilj och hallon och chockladtårta med chockladmuffin och hallonkräm.


Jag och sambon blev båda lite krassliga i veckan. Så vi har spenderat tiden i soffan framför Carlifornication och Wordfeud.

Men en skogspromenad i solnedgången gjorde gott. DIF-himmel ju!

VECKA 39

Jag är ju alltid lite seg med dessa inlägg, men i söndags gick jag in i vecka 39.





Mina tankar: Alla är så förväntansfulla. Vi är så många som längtar efter det här barnet. Jag räknar med att barnet kommer sent nu. Jag vet inte varför. Kanske för att det känns så overkligt att det skulle komma nu eller om två veckor. Vi har fortfarande lite saker kvar. Ska tvätta vagnen, sätta i bilbarnstolen och tvätta lite kläder till. Dessutom borde jag verkligen packa BB-väskan nu. Det här ska vi fixa i veckan.
Jag mår bra. Det är himla tungt nu. När det ilar eller gör ont så blir man extra vaksam, är något på gång?
Jag svettas som en dåre också. Har svårt att få sömn. Är fortfarande inte särskilt orolig för förlossningen. Förväntansfull bara. Lite nervös kanske. Tänk att vi ska ha ett barn ihop. Som kommer växa upp här hos oss, och med våra vänner och familjer.
Något jag har märkt den senaste tiden är att jag är fruktansvärt kaffesugen. Jag slutade dricka kaffe tidigt i graviditeten, så jag har väl varit helt kaffefri i ungefär 8 månader kanske. Det är svårt för en sån kaffeberoende person som mig. Men nu på slutet känns det så svårt. Vill bara ta en espresso, stark som in i helvete. Ja jag vet att man får dricka måttliga mängder kaffe under graviditeten. Men jag vill inte att mitt barn ska påverkas så mycket av koffeinet. Jag lägger ingen värdering alls i det, utan det är bara mitt val. Jag dricker läsk till exempel.

Bebis: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. Det har fått skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.

Mamma: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.

Pappa: Fundera över hur du kan hjälpa din partner så mycket som möjligt nu och under förlossningen.

Informationen är hämtad från Familjeliv, Growing people och Babycenter.

GRATTIS ÄLSKLING

Stort grattis till världens bästa älskling som i dag fyller 29 år!
Jag älskar dig.

Om några timmar kommer släkten hit och trängs för att fira sambon. Vi bjuder såklart på hembakat. Kanske sista gången de träffar magen?




NÄR KOMMER BEBISEN?



Min vän Annika fotade mig för någon vecka sedan.


När kommer bebis egentligen?
Här kommer era gissningar. Vill du gissa kan du bara skriva en kommentar!

11 novemberBjörn(barnets pappa), Min mamma

13 november – Elin (blivande faster)

17 novemberJohanna, Caroline

18 november Johannes , Sophia, Jessica

19 november – Beräknad födsel Life of Johanna


21 novemberAnnika, Anna

20 november Maria Björklund, Elin, Malin

23 november Maddox

22 novemberBritta, Christofer (Blivande farbror)

25 november - Therese

26 november - Lina









ÄLSKAR VARDAGEN

Såg reprisen av Uppdrag granskning för en stund sedan. Usch vad illa det berörde mig. Jag tycker såklart att man ska ta anmälningar på allvar och följa upp, vara uppmärksamma. Men det som den där familjen fått gå igenom är hemskt. Jag blev verkligen illa berörd.

I kväll ska jag och Cathrine på sista vattengympan för gravida. Det är tråkigt. Det har verkligen varit så himla kul och skönt att träna. Men när vi kommer hem så ska vi äta middag med våra killar. De får styra gulaschsoppa tills vi är klara.
Mysigt! Jag gillar att göra sådana här smågrejer på vardagarna.




Här kommer gissningslistan uppdaterad!
När tror du att bebis kommer?

11 november – Björn, min mamma

17 november – Johanna


19 november – Beräknad födsel.


21 november – Annika

20 november – Maria Björklund, Elin


22 november – Britta, Christofer (Blivande farbror)

26 november - Lina



GISSA BF!

Så.. nu är det inte långt kvar tills det är beräknad födsel.
När tror ni att bebisen kommer?
Enligt rutinultraljudet och barnmorskans beräkningar ska barnet komma den 19 november.
Min mamma har fått alla tre barn tidigt, men vanligtvsis brukar man gå över tiden när man väntar sitt första barn.
I Stockholm får man bara gå över tiden två veckor, så enligt mina beräkningar kan bebisen komma senast 3 december.

11 november – Björn, min mamma

17 november - Johanna

19 november (beräknad födsel)

SAKER VI SÄGER DEL 14

Johanna och jag sitter och förklarar för Jenny vad Twitter är.

Jenny: Men alltså de där när man har som ett nummer och sen typ Twittboll eller Twittplugg efter..?
Vi: Twittpuck..
Jag: Det är som ett ämne kan man säga. Man gör en fyrkant och sedan anger man ämne.
Johanna: Så kan man söka på ämnet sen, kolla här, nu söker vi på twittboll och så ser du vad folk skriver om fotboll nu.
Lite senare
Johanna: Haha, vi skulle kunna ha en hashtag bara med allt kul Jenny säger!
Jag: Ja, typ som shit my dad says fast med Jenny. #ShitJennysays
Jenny: Vadå skit??
Lite senare
Jenny: ALLTSÅ, HAR NI SÅDÄR HASCH-TAGGAT MIG ELLER!

INSIKTER

Det är så kul när jag får kommentarer att ni följer mig extra nu i slutet av graviditeten. Vi är många som längtar efter det här barnet. Det är ändå 18 dagar kvar tills beräknad födsel. Skulle ringa mamma i dag och höra hur det var läget, vilken förväntan det var i den rösten! Jag fick börja med att säga "Hej det är inget viktigt".

Något som är ganska skönt är att det känns som att jag har kommit in i en period i livet, då jag börjar inse vilka som faktiskt alltid kommer stå vid min sida. Jag är en social tjej med ganska stor umgängeskrets. Så har det varit hela livet. Men det är klart att en del vänner kommer och går. Jag har dock varit ganska dålig på sånt. Alltid trott att allt är förevigt. Och alltid trott att inget kommer förändras, att man alltid kommer vara nära. Det har varit svinsvårt att ha fest. Det finns ju en anledning till att jag hade ca 100 pers på min 20-årsfest. Jag vill liksom att alla ska tycka om mig och vara vän med precis alla. Samma sak med en del i släkten också. Blod är definitivt inte tjockare än vatten. Utan de personer som ställer upp för mig och finns där, är min familj. Och jag har börjat inse att jag försöker styra upp så mycket hela tiden, fixa och ordna för att ses. Men sedan finns det de personer som aldrig lägger manken till eller försöker. Eller som ens någon gång under graviditeten, det största som hänt i mitt liv, frågat hur det är. Eller som kanske helt enkelt slutat höra av sig när jag blev gravid. Jag tror i alla fall att jag börjar få mer koll på vilka som faktiskt är mina riktiga vänner, och vilka som förblir bekanta eller släkt man inte behöver umgås med.


Jag och mamma för ungefär två år sen..

SAKER VI SÄGER DEL 13

Björn har precis somnat och börjat gny. Snäll flickvän som jag är väcker jag honom eftersom det låter som att han drömmer en mardröm.
Jag: Vakna..Vad är det?
Björn: Jag drömde bara att det inte fanns något kaffe på den våningen som jag var på.
Jag: Vill du ha lite vatten?
Björn: Nä jag har det här.
Jag: Vill du ha lite vatten i verkliga livet?
Björn: Aha..nä.