DJURGÅRDENS IF 28/5-07
28/5-07
Vår härliga påeldning innan matchen och våran marsch mot pendeltåget.
Våra kom-i-gång-sånger och återförenande av familj.
Äldre syskon att se upp till. Yngre syskon att hålla efter.
Familjen att stå upp för.
Vår karavan ringlade sig ner mot tåget och fick många betraktare.
En undran om vad fan som hände egentligen.
De hade ingen aning om att sen första stunden efter att vi fick reda på datumet 28/5
Hade vi börjat en förberedelse.
Ett slags förspel för vad som skulle ske. Vi skulle få upprättelse.
Hämnd för den totala förnedring vi fått utstå.
Nu eller aldrig.
Alla samlade.
0-1
Den ångesten som kröp in under vår hud under de sekunderna går inte att beskriva för utomstående.
Vi trycktes ner mot botten för att kämpa upp igen. Det ska inte hindra oss. Vi ska göra allt.
Vi gör allt för vårat lag, alltid oavsätt, förevigt Djurgården
dånandes, hoppandes. hoppfulla.
34e minuten, 1-1.
En tryckt lyckokänsla, knappt någon lättnad. Det var som att hälla bensin på eld.
Nu kör vi
36e minuten, 2-1
upprymdheten sprängde allt inom oss.
Att få uppleva den glädjen tillsammans med tusentals människor, är obeskrivbar
Gamla, unga, kvinnor, män
ALLA hade samma gemensamma kärlek.
Passionen för varandra tog över hatet mot det vidriga, avskyvärda,vedervärdiga släkte som håller till på det så kallade Norra stå.
Men ännu fanns osäkerhet. Man vet aldrig.
Vågar inte ta risken att känna lättnad, det skulle bli för smärtsamt.
Minuterna tickar som evigheter iväg.
Många djupa andetag har dragits, många nej och kom igen nu då har pressats ut.
91a minuten, MÅL. 3-1 till Djurgårdens IF.
3 minuter kvar.
JAAAAAAAA
Alla är i någon form av trans, vi sjunger och ler.
Vi är tillsammans
Enade
En eufori av känslostormar
Den tyngd som så länge pressat ner oss var borta
Vi är fria!
Matchen slut.
Vi gjorde det!
Omfamning
Vi såg varandra i ögonen, Alla visste. För alla hade samma tanke.
Djurgår?n är det bästa laget, spöar Hammarby och Gnaget, åh en sådan härlig dag, gamla fina Djurgår?n vann.
Det gick knappt att inse. Vi skakade på våra huvuden.
En vidrig sörja skingrade familjen vid tunnelbanan.
Men väl på puben var vi återsamlade.
Tårögda. Det finns inga ord.
Vi är Djurgårn! Vi är Djurgårn! SuperDjurgårn i från stan! (melodi: I am sailing)
Vi visste förutsättningarna, Det var vi mot världen.
Vi hade varandra, och lyckades.
Det var något speciellt där på puben, något som fastnade vid min näthinna.
Något jag kommer att minnas förevigt och alltid bära med mig.
Det är vi nu.
Djurgårdsfamiljen.
e u f o r i
Sjukt bra skrivet Tess! Trodde bara det var exstas som kunde beskriva DIF-känslor så här bra!
Riktigt coolt skrivet!
Vackert :') ! Blir nästan lika berörd som under "super Djurgår'n" på Newcastle efter matchen! Underbara familjen, bästa Djurgårdsfamiljen!